Crocodile Hunter

Vissa tv-personligheter kan bli rätt så nära och kära för en. Jag och min man fastnade utan undantag på Animal Planet om Steve Irwin var på. Han kunde ha de otäckaste, slemmigaste kräk i famnen och ömt säga ”look at this beautiful girlie” så att det lät som bjyyytiful gyyyyli. Och så var det underhållande att se att han överlevde sina möten med de dödligaste odjuren på jorden.

Vi fick också se hans hustru föda inför kamerorna. Det blev en dotter. En ”beautiful girlie”.

Som blev faderlös igår, vid åtta års ålder, liksom lillebror, som är två år. Det är en bottenlöst ledsam tanke, och fullständigt ofattbar trots att man — bokstavligen — såg det komma. Jag deltar i familjens sorg, och i världens. Och tänk att det var en usel stingrocka som fick honom till slut!

Jag kan inte låta bli att fundera på detta, på passion. När blir det okej att offra sitt liv för en passion?