– vi träffades nästan!

Jag har nämligen minsann varit på Schlager-EM-förhandsvisning. Satt på näst sista raden uppe på läktaren och hade svindel och njöt. Fick inte ta med kameran, så telefonkameran fick duga. Detta var ungefär vad jag såg av tyskarna:

Och av Rysslands bidrag:

Och det var precis vad jag såg av alla andra bidrag också. Men stämningen var fin. Nästan alla kunde sjunga i år. Och vilken stolthet man kände av!

Funderar på Eurovisionsfestivalens betydelse nu när vi som folk för en gångs skull fått vara med på allvar: i dessa dagar är vi i sanning européer. Efteråt strosar vi på Senatstorget på fredagskvällen helt nyktra och familjevänliga, något schlagerberusade dock, men annars vänliga och ack så kontinentala. Framförallt återupprättade.

Tippar eurovisionsvant på bra placering för Sverige (heja Ola!), Frankrike och Ryssland.

Så här ser vi harmoniska européer ut när vi samlas i flock: