Det är det här man har väntat på hela vintern: semestern. Tiden då sonen talar om blå-ben och joob-jubbar, blåbär och jordgubbar. Otåliga Lillan tar korta vägen och säger bää (bär).
Folk tar bloggpaus. Vårens sista bloggposter lyder: “Jag ska flytta ut på en ö. Vi ses om en månad”. “Nu ska jag läsa boken jag aldrig hann med.” Och: “Jag ska sluta raka mig”. Föreställer mig höstens vita, ovant nyrakade hakor och myser.
Vi tänker oss en lång strandlinje, kanske efter en ovanligt blåsig natt. Då är det mysigt att gå och spana längs vattenbrynet. Man kanske stannar till och petar i sanden med stortån ibland, och gräver upp vad vågorna kastat upp och begravt. Det är aldrig något riktigt dyrbart man hittar, men alltid värt en närmare blick, ibland en återberättelse.
Jag avverkar filmer, böcker och berättelser. Lyssnar på världen omkring mig i jakten på den ultimata storyn. Hittar jag något som snuddar det perfekta kan det hända att det står om det på bloggen. Det är det som är strandfynd.
Jag som skriver heter Saara. Välkommen!
Hejsan!
Vilken härlig blog du har. Snygg och intressant att läsa!
Tack för kommentaren på min blog.
Hoppas du haft en bra semester, eller bättre, ännu HAR en bra semester!
Allt gott,
Sofie BN