Jag har haft en ovanligt lång kärleksaffär med turkost. Inser att ögat mitt enligt all logik borde sluta älska turkost efter ett decennium av överexploatering. Kunde inte låta bli att klä hemmet i det en sista gång trots detta. Det får bli ett farväl.
Gardiner & kuddar från Indiska. Älskar sättet gardinen silar ljuset på, det påminner om doften av min barndoms solvarma gardiner.
Vi tänker oss en lång strandlinje, kanske efter en ovanligt blåsig natt. Då är det mysigt att gå och spana längs vattenbrynet. Man kanske stannar till och petar i sanden med stortån ibland, och gräver upp vad vågorna kastat upp och begravt. Det är aldrig något riktigt dyrbart man hittar, men alltid värt en närmare blick, ibland en återberättelse.
Jag avverkar filmer, böcker och berättelser. Lyssnar på världen omkring mig i jakten på den ultimata storyn. Hittar jag något som snuddar det perfekta kan det hända att det står om det på bloggen. Det är det som är strandfynd.
Jag som skriver heter Saara. Välkommen!