Men vitt är vackert
Idag har jag stapplat omkring i klackar och i en klänning som med nöd och näppe når ner till knäna. Prästfrun jag känner var på samma dagisavslutning som jag idag, och sa med låg röst: Du… du och jag är de enda mammorna som visar benen.
Några gånger tidigare har jag haft samma uppenbarelse.
– En gång ropade jag ner till barnen nere på asfaltgården (vi bör i höghus) att de ska komma och äta. Och insåg efteråt att jag var iförd en behå och papiljotter.
– Dessutom har våra barn amerikanska namn.
– Dessutom brukar jag ibland måla dotterns (4) naglar.
Jag tror vi tänker i samma banor, du och jag. Om du tänker white trash, det vill säga.
White trash är det först när dotterns nagellack är till hälften bortnött så att smutsen under naglarna syns.
Men visst är vitt vackert :)
Man ska undvika amerikanska namn som Robin och Kevin på sina barn för att inte vara WT :)
Haha, för vår del är det redan kört!
Uj :-)
Måste ta och se över hennes naglar hör jag. (Liten överdrift. Men bara liten.)