Storfamilj
Precis har man stigit av shufflen och dragit in den heta sydeuropeiska luften i lungorna och känt, att livet pausar mellan semestrarna. Så säger han, maken min, och så känner jag.
Man ska köpa RER-biljetter på Roissy, den där tågstationen vid Charles de Gaulle i Paris, när man blir stoppad av poliser. De anställda marscherar ut och polisbilarna parkerar utanför. Man tror sig ha hittat en bomb.
Så vi väntar. Min son är så van vid att jag överdriver att han tar bombhotet med ro. Vi andas mera sydeuropaluft och jag, den ständigt ansande apmamma jag är, kliar honom i hårbottnen. En svart liten bagge knäpper jag bort. Krafsar vidare och hittar en bagge till. Död åt den också. En tredje. Nu känner jag mig olustig. – Vad sjutton. Du har små loppor i ditt hår, säger jag.
När detonationen hörs och skakar marken vi står på landar min kille i verkligheten: en riktig bomb. Precis samtidigt hittar jag en fjärde och femte bagge, och medan polisbilarna kör bort och skakiga resenärer återvänder till tågperrongerna överröstar min fasa allt annat:
– Du har löss, Noah!
–
Hela vägen till La Gare du Nord ansar jag min familj. Alla fyra har löss. Jag klämmer trettio löss till döds. Från apoteket skaffar vi gift, och börjar med att klä av oss på det asketiska klostret vi ska bo i: avlusning.
En annorlunda start, men vi ser ljust på morgondagen.
Ni får nog raka munkfrisyr allihopa nu där på klostret.
Intressant det där med bomben. Vad gjorde polisen alltså? Var det alltså nån kvarlämnad väska som man antoga att kunde vara en bomb och sedan förstörde med nån mindre sprängladdning? Föreställer mig scenen i Monsters Inc. där SWAT-teamet kommer in genom fönstret för att demolera den “livsfarliga” babystrumpan.
Hihi, ja munkfrillor vore bra. Nu borde vi dock vara lusfria.
De misstänkte att en kvarglömd väska var en bomb, och sprängde upp den själva. Rutinmässigt. “Skakiga ben” kan vara en överdrift för konstens skull, haha!
Så vitt jag vet har endast min storasyster haft löss av alla oss tjejer och det var det året hon bodde i Paris. Watch out!
Usch, ja de är äckliga.
Två dagar tog det att plocka bort dem alla – de hade inte hunnit bygga bo så att säga, så vi är fortsatt lusfria.