Utmaning
Tes: Efter att man fött barn är allt annat småpotatis.
Antites: Jag föder barn hellre än köar i timtal för att få utsätta mig för höga höjder och syrefattiga utrymmen i het-het sommarhetta och sinnessjuk trängsel.
– Utmaning, tyckte maken, och så besteg vi Eiffeltornet alla fyra – ända upp – idag trots att det för mig och för tusen övriga turister innebar mycken möda, mycket svett och lite vånda.
När vi kommit till andra våningen bönade jag visserligen (förgäves) om att få stanna där. Exakt så här avslappnad var jag.
Betydligt nöjdare blev jag på tredje våningen, över 400 meter ovan jord.
– Jag klarade det!
Syntes: Efter att ha åkt upp i Eiffeltornet är det småpotatis att föda barn.
(“Idag” var den 30 juni. Publicerar inläggen i efterhand…)
Eiffeltornet är nog faktiskt imponerande stort när man ser det live!
Man kan gå i trapporna ända upp till andra plattformen, vilket åtminstone jag tycker att är roligare än att tränga sig i hissen. Men det är knappast heller nån höjdare med trötta barn (man vill väl inte precis bära dem på axlarna heller, vinglande över trappräcket på 150 meters höjd). Och den sista sträckan till tredje plattformen är väl hissen det enda (tillåtna) alternativet. Där skulle man förresten ha ett äventyrligt bus, att försöka klättra upp nån innoficiell väg. :)
Wow! You did it! Jeeeeeee!!!!
Jeee!
Oj, har du faktiskt gått dit dit?
DET är imponerande.
Skulle bli sjösjuk i en trappa, tror jag.
Vi såg en kvinna som blev yr och jag fick stålsätta mig för att inte ge upp på samma sätt som hon. Uj, så jobbigt hon verkade ha det.